Löpning Träning 12 inlägg 3150 visningar

Träning hjälper när man är ledsen

Anna Sohlberg
1986 • Gävle
#1
10 juli 2011 - 07:32
Gilla  
Min pappa är sjuk i cancer, och det finns i stort sett inget att göra nu annat än underlätta allt så mycket som möjligt. Träningen hjälper mig mycket den här jobbiga perioden jag går igenom nu. Jag får något annat att tänka på plus att jag mår bättre fysiskt.

Många har säkert redan upptäckt detta med träningen men jag ville bara berätta hur det känns för mig. Så träning är bra! Vare sig det har att göra med det fysiska eller som terapi.

Vet inte riktigt varför jag skrev det här, antar att jag bara ville dela med mig av vad jag känner just nu. :)
Senad Suhonjic
1984 • Fagersta
#2
10 juli 2011 - 08:22
Gilla  
Hallå Anna!

Förstår din situation. En gång i tiden var Thaiboxning rena terapin för mig då min morfar var sjuk i cancer. Det rensade väldigt mycket.

Mvh/ Senad
http://varghjarta.bloggplatsen.se
Kristin H
1981 • Karlanda
#3
10 juli 2011 - 10:22
Gilla  
träning å motion gör underverk! jag kan vara ledsen arg förbannad grinig.. ja allt möjligt negativt.. men ut på en tur så mår man så mycke bättre sen å blir gladare!! :o) "..ut på tur -aldrig sur"
1974 • Ryssby
#4
10 juli 2011 - 10:53 Redigerad 10 juli 2011 - 10:53
Gilla  
För mig så är löpningen ren avkoppling även om det står 30 km på programmet. Ett tag så var det under löparrundorna enda gången på dygnet som jag inte tänkte jobb.
Plus att det givetvis även givit vissa fysiska förbättringar.:-)
Alice Sundström
1968 • Gislaved
#5
10 juli 2011 - 11:28
Gilla  
Du har helt rätt Anna, löpning är terapi. I samband med min separation kunde jag ge mig ut med tårarna rinnande och ångesten bultande i bröstet, efter rundan mådde jag alltid mycket bättre och kände mig lättare om hjärtat. Skönt att även du har löpningen som en räddande vän.

Jag önskar dig allt gott.
Anna Sohlberg
1986 • Gävle
#6
10 juli 2011 - 14:02
Gilla  
Härligt med så många som känner likadant! :) Ibland är dom där endorfinkickarna väldigt efterlängtade :)
1965 • Furulund
#7
10 juli 2011 - 14:17
Gilla  
Jag började springa sommaren 2009 när jag förlorade min dotter Lisa 14 år i en olycka. Löpningen har varit en enorm hjälp. Förutom att det skingrar tankarna så tänker jag också mycket klarare när jag springer. Saker som kändes nästan oöverstigliga innan går att komma genom och vidare. Jag har också hört att ämnet seratonin, som vi har i hjärnan och som motverkar depression, ökar vid löpning.
Anna Sohlberg
1986 • Gävle
#8
10 juli 2011 - 14:24
Gilla  
Oj det var tråkigt att höra om din dotter! Tänk om fler (icke tränande människor) visste vad mycket man kan "bota" med motion, förutom övervikt. Allt från snabba promenader, löpning till styrketräning och thaiboxning, you name it. Att man helt enkelt bli på bra humör! :D
Gabriella Göthberg
1974 • Stockholm
#9
11 juli 2011 - 09:31
Gilla  
Många tankar till er som kämpar. Jag har själv brottats med ångestproblematik i perioder och kan bara instämma i att löpning är en utmärkt komponent i behandlingen. Ger både lindring för stunden och långvarig effekt.
1974 • Gävle
#10
12 juli 2011 - 07:19
Gilla  
Hej Anna!
Jag känner med dig. Jag gick igenom samma sak då min pappa gick bort i cancer för fem år sedan. Det kan vara riktigt jobbigt.
Jag beundrar dig som bearbetar din sorg genom träning! Klart bättre än med mat och dricka som jag gjorde.
Håll ut och glöm inte bort dig själv i all sorg!
1965 • Gärsnäs
#11
12 juli 2011 - 08:39
Gilla  
Hej Anna.
Så tråkigt med din pappa! Skönt för dig att du hittat något som lindrar din oro. Har själv haft en jobbig period i livet, och började då med långa skogspromenader, vilket hjälpte mig otroligt mycket. Nu, efter drygt ett år har jag minskat nästan 20 kg i vikt, och joggar ca 4 dagar i veckan och känner mig starkar än någonsin. Så helt klart hjälper träning, Sköt om dig.
Ingrid Sunding
1979 • Vreten, Skövde
#12
14 juli 2011 - 22:15
Gilla  
Kan bara stämma in. Själv kan jag inte annat säga än att löpningen är det som håller mig mentalt frisk just nu. Med mannen på mission, hemma själv med två ganska små barn, hus med stor trädgård och allt vad det innebär och inga anhöriga på nära håll. Utan den avkopplingen som löprundorna ger hade jag nog rasat ihop tror jag.
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.